Överföra tyngdtäcken till egenansvar är ett samhällsekonomiskt misslyckande
För att minska kostnaderna inom sjukvården diskuteras för närvarande besparingar inom hjälpmedelsområdet och mer specifikt tyngdtäcken. Region Stockholm har tagit beslut om att flytta tyngdtäcken från hälso- och sjukvårdsansvar till egenansvar. Det betyder att kostnaden för tyngdtäcken behöver tas från den privata plånboken. För de personer som blir drabbade, personer med funktionsnedsättningar, är det ett hårt slag. Samhällsekonomiskt är det ett misslyckande.
Tyngdtäcken hjälper att minska oro, ångest och sömnlöshet hos personer med psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Vi vill nu uppmana övriga regioner i Sverige att inte gå samma väg utan att fortsätta att förskriva tyngdtäcken som ett hjälpmedel då samhällsvinsterna är stora i förhållande till kostnaden.
Kostnader för psykisk ohälsa ökar snabbt
Psykisk ohälsa och sömnproblem har ökat i Sverige de senaste åren och det är ojämlikt vilka som drabbas. Enligt SBU:s rapport nr 199:”Behandling av sömnbesvär hos vuxna En systematisk litteraturöversikt, Juni 2010” är sömnbesvär ett vanligt hälsoproblem i Sverige. Det ökar med åldern och är vanligare bland kvinnor, samt socioekonomiskt svaga grupper. En enkel kalkyl för svenska förhållanden baserad på skattningar av antal besök i primärvården och övrig sjukvård, läkemedelskostnader och övriga vårdkostnader, frånvaro från arbetet för egenvård eller besök i sjukvården med anledning av sömnbesvär, visar på en total samhällsekonomisk kostnad för sömnbesvär på cirka 3 miljarder kronor per år (2008), varav 1 miljard direkta kostnader och 2 miljarder indirekta kostnader enligt samma studie.
Evidens finns
Ett antal regioner har tidigare granskat hurvida tyngdtäcken ska förskrivas eller ej. I samband med dessa granskningar refereras det till att vetenskapliga bevis saknas för att tyngdtäcken har en positiv inverkan på sömnen hos personer med psykiska funktionsnedsättningar. För att erhålla evidens gällande tyngdtäckenas effektivitet har forskare i Sverige initierat studier på området. Genom studien “A randomized controlled study of weighted chain blankets for insomnia in psychiatric disorders” som publicerats i J Clin Sleep Med. 2020; 16(9):1567–1577.) finns evidens för att tunga kedjetäcken har en positiv effekt på sömnlöshet hos vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar. Resultaten av den kontrollerade randomiserad studien är tydliga och effekten god, inte bara på sömnkvalitet utan visar också på minskad depression och ångest under dagtid, samt en ökad aktivitetsnivå. Studiens andra fas varade i ett år och man kan se att kedjetäckenas effekt gradvis tilltar under hela den perioden.
I studien, ”The Application of Ball Blankets in the Treatment of Sleeping Difficulties in Children with Attention Deficit/Hyperactivity Disorder. Effect on Quality of Life and Daily Functioning” som publicerats I Journal of Sleep and Medicine & Disorders 19 mars 2020, framgår att användandet av bolltäcke under en åtta veckors period förbättrade sömnen och minskade kärnsymptomen för ADHD. I studien framkom även en ökad livskvalitet hos individerna.
Tyngdtäcken – en del av en total behandling – och bör vara en förskrivningsprodukt
Tyngdtäcken är ofta en del av en behandling och kan kompletteras med andra åtgärder såsom medicinering av olika slag. Enligt SBU kan läkemedelsbehandling av sömnbesvär inte få bara positiva utan även negativa effekter. Mer eller mindre vanliga kända biverkningar är sänkt vakenhet/dåsighet dagtid, muntorrhet, huvudvärk, yrsel, ångest, irritabilitet, illamående, magsmärtor, talsvårigheter och mardrömmar. Vissa sömnmedel kan vara beroendeframkallande, vilket bl a innebär att patienten kan få svårt att avsluta behandlingen och att denne utvecklar tolerans och sålunda kan behöva ökad dos över tid för att få samma effekt. Det finns därför risk att behandling av sömnbesvär övergår i missbruk.
Enligt Läkemedelverkets rapport, ”Kartläggning av melatoninanvändning hos barn och ungdomar” (2019) har förskrivning av bland annat melatonin ökat markant bland barn och ungdomar de senaste åren. I rapporten förespråkar man att barns sömnproblem i första hand ska behandlas icke-farmakologiskt, eftersom de flesta läkemedel som används vid sömnproblem inte är godkända för barn.”.
Att tyngdtäcken förskrivs är av vikt då förskrivare och arbetsterapeuter ser till personens hela sjukdomsbild. Personen får möjlighet att prova sig fram till den behandling och tyngd som passar bäst. Det ger också en möjlighet att justera de olika insatserna och därmed minska risker för övermedicinering, beroende och biverkningar.
Abilia, Komikapp och Novista har verkat i många år i hjälpmedelsbranschen och har försett personer med särskilda behov med olika typer av förskrivna hjälpmedel. Vi har sett vilken nytta tyngdtäcken har haft för personer med psykiska funktionsnedsättningar och att det är ett långsiktig hållbart hjälpmedel för sömnlöshet. Att ta bort tyngdtäcke som ett förskrivningsbart alternativ och komplement är en mycket kortsiktig åtgärd och gynnar inte en kvalitativ sjukvård och hållbar utveckling. Eventuella nedskärningarna kommer att få långsiktiga konsekvenser i form av ökade kostnader inom andra område p g a ökad psykisk ohälsa och utanförskap.
Vi ber nu beslutsfattarna på regionerna att beakta de vetenskapliga bevis som finns för tyngtäcken och att kostnadsanalysen utgår från ett mer samhällsekonomiskt och långsiktigt perspektiv.
Att förskriva tyngdtäcken är en enkel och kostnadseffektiv lösning på ett stort problem.
Tove Christiansson, vd Abilia
Fredrik Mantin, vd och försäljningschef Komikapp
Emmy Kjell, vd och marknadsansvarig Novista
