Stroke och dess konsekvenser
Syrebrist i hjärnan orsakad av en stroke kan leda till bestående funktionsnedsättningar. Orsaken till en stroke är en blödning eller en blodpropp och kommer plötsligt. Många av de inledande symptomen kan gå tillbaka. Funktionsnedsättningarna som kvarstår efter en stroke beror på omfattningen av skadorna i hjärnan och var skadorna uppstått.
Ett vanligt symptom är förlamning och känselnedsättning i ena kroppshalvan. Detta kan medföra svårigheter med gång, balans, att använda arm och hand, och att tala.
Mer osynliga, men ofta förekommande symptom är kognitiva nedsättningar. Detta kan skapa svårigheter med tid och planering, språk, minne och andra intellektuella funktioner, uppmärksamhet, fokus och energi.
Utmaningar i vardagen
Det kan bli svårt att utföra personlig vård självständigt och att planera och utföra alla sysslor i ett boende. Är individen fortfarande i arbete, kan förmågan till att sköta arbete och att ha en aktiv fritid bli påverkad.
Typiska symptom efter en skada i höger hjärnhalva är svårigheter med att orientera sig i miljön. Det kan vara svårt att uppfatta sin vänstra kroppshalva och vänster sida av rummet. Att kommunicera kan bli svårt på grund av svårigheter med att tolka tonfall och mimik hos andra. Ofta har individen nedsatt sjukdomsinsikt.
Har skadan skett i vänster hjärnhalva är det vanligt att individen kan få svårt att prata och uttrycka sig och att förstå talat och skrivet språk och ha nedsatt förmåga att läsa, skriva och räkna.
Vidare kan en stroke ge problem i form av nedsatt minne, främst korttidsminnet och nedsatt uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Detta gör att det kan bli svårt att hänga med i samtal och att slutföra en påbörjad aktivitet. Nedsatt initiativförmåga och känslighet för stress och en hjärntrötthet / fatigue kan göra att aktiviteter tar längre tid eller inte blir utförda.
Längre fram i tiden efter en stroke kan smärta och depressioner påverka vardagen. Det är också vanligare med epilepsi bland individer som fått stroke än hos fullt friska individer.
För att bibehålla så hög grad av självständighet och delaktighet som möjligt är det av stor vikt att individen får stöd för att kompensera sin funktionsnedsättning.
Hjälpmedel kan göra skillnad
Hjälpmedel för kommunikation syftar till att ge användaren en ökad delaktighet i sociala sammanhang, ge ökad självständighet och känsla av lugn och kontroll. Vid dysfasi / afasi kan ibland ett ”text till tal”-hjälpmedel underlätta, ibland underlättar bilder när text och tal är svårt.
Hjälpmedel för kognitivt stöd syftar till att ge användaren stöd för tid, planering och minne, att stödja användaren till att ta initiativ till aktiviteter och få kontroll i vardagen. De kan förenkla planering av aktiviteter och även att utföra dem. De kan reducera stress och konflikter och ge individen en känsla av kontroll och förbättra livskvalitet.
Hjälpmedel för omgivningskontroll underlättar vid rörelsenedsättning och nedsättningar av syn och känsel. Fjärrkontroller kan anpassas till individen med stora symboler, feedback med ljud och vibration och anpassat styrsätt. Med fjärrkontrollerna går det att styra t ex dörrautomatik, belysning och media. Detta bidrar till att användaren kan vara mer självständig och känna sig lugnare och ha mer kontroll och en ökad integritet.
Hjälpmedel i form av tyngdtäcke kan underlätta sömnsvårigheter uppkomna av oro och ångest. Epilepsilarm kan bidra till en tryggare tillvaro.
