I en intervju med Linn Andrea Foss delar hon med sig av sina råd och tankar kring implementering av välfärdsteknik. Linn Andrea är ansvarig för hjälpmedel inom alternativ kommunikation och kontaktperson på ett gruppboende med 12 personer i Bærums kommun i Norge. Gruppbostaden var klart för inflyttning för 3 år sedan där varje person har en egen lägenhet.
Linn Andrea delar med sig av de positiva erfarenheter de fått sedan införandet av Abilias tids- och planeringsstöd MEMOplanner och hur det har påverkat vardagen för både de boende och för personalen.
Hon delar också med sig av sina bästa tips och råd kring införandet av välfärdsteknik.
Hej Linn Andrea!
Ni använder digitala hjälpmedel som kognitivt stöd, så kallad välfärdsteknik. Kan du berätta mer om det?
Var och en av de boende hade en egen kalender och dagliga schemasystem som var pappersbaserade när de flyttade in i gruppbostaden. Detta krävde mycket uppföljning för personalen. När Abilias MEMOplanner förskrevs till 10 av de 12 boende underlättade det vardagen för både de boende och för personalen.
Hur har vardagen underlättats för de boende?
- De boende upplever mer självständighet genom att få påminnelser från det digitala hjälpmedlet och är mindre beroende av personal för att genomföra aktiviteter.
- De upplever större medbestämmande när de ställs inför val. Till exempel vid val av måltider, aktiviteter och utflykter, där de tidigare endast hanterade det som stod i planen för just dem.
- De upplever mindre oro eftersom de förändringar som sker lättare och snabbare kan justeras när deras hjälpmedel är digitalt.
- De boende har också en bättre överblick mer generellt över dagens och kommande händelser, eftersom användningen av bilder är enkel och okomplicerad. De kan se bilder på vilken personal som jobbar och vilka aktiviteter de kommer att vara involverade i.
Hur är det med personalen?
Personalen lägger mycket mindre tid på att uppdatera kalendern, eftersom allt sker via en webbläsare. Här lagras alla foton och all information och återkommande händelser automatiseras. Det ger mer tid för personalen med de boende.
Att flera av de boende använder samma lösning av hjälpmedel underlättar det också utbildningsmässigt. Det är tidskrävande för personalen att bekanta sig med och underhålla många olika system.
Om det sker förändringar i planeringen, vilket det ofta gör, är det mycket effektivt att justera.
Information till anhöriga underlättas också då även anhöriga har tillgång till samma information.
Vilka är dina bästa tips till de som funderar på att investera i välfärdsteknik?
Utgå ifrån användarens behov och sätt användaren i första rummet. Vissa människor är skeptiska till ny teknik så se till att alla övergångar går smidigt. Alla personer kanske inte passar att ha samma lösning. Ofta ligger begränsningen i rädslan för något nytt snarare än förmågan att använda tekniken.
Ett tips är också att se till att man har ett och samma system som gör det enkelt att göra justeringar och på så sätt underlätta vardagen för personalen.
Vad har du för tips till dem som infört välfärdsteknik?
Ombesörj med utbildning innan hjälpmedlen börjar användas, och helst från leverantören av välfärdstekniken.
När tekniken väl är i bruk rekommenderar jag att du inte lägger in för många aktiviteter till att börja med. Lägg bara upp aktiviteter som är bekräftade. Håll informationen i hjälpmedlet till det som är relevant för den boende, inte det som personalen ska förhålla sig till. Om den boende har möjlighet kan hen själv mata in uppgifter.
Involvera gärna anhöriga så att alla stödpersoner kan hjälpas åt att hålla koll och se till att hjälpmedlet är uppdaterat.
Här kan du läsa mer om Abilias lösningar inom LSS-verksamhet.
