Hur skiljer sig PODD från andra kommunikationsböcker?
När man ska göra en kommunikationsbok är det svåraste att ta fram en ändamålsenlig produkt, med ett tillräckligt brett vokabulär som motsvarar användarens språkliga nivå. När boken så småningom ska vidareutvecklas är det särskilt viktigt att barnet motiveras till att utveckla sina språkliga färdigheter och att fler ord läggs till i boken. De olika PODD-böckerna är noga anpassade för de angivna språkliga nivåerna, bl.a. genom vilka grammatiska funktioner som ingår och vilka som utelämnas, och hur långa meningar man kan sätta ihop. Boken innehåller också nivåer för att tillvarata barnets språkutveckling. I den första nivån i 12-boken finns till exempel meningar som börjar med ”jag tycker om” eller ”jag tycker inte om”, medan man på nästa nivå slår ihop dessa till ”jag tycker”. Därefter har man tillgång till ett mer nyanserat ordförråd för att beskriva sina egna synpunkter.
I PODD-kommunikationsböckerna får man systematiskt tillgång till ett aktuellt ordförråd. Detta ordförråd ändras inte utan utvidgas efter individens behov och förutsättningar. Detta ger mer effektiv inlärning av flera skäl:
Hjärnan bygger upp en förståelse på grundval av mönster
Minnet kan bara hantera en begränsad mängd information åt gången
Genom att samma symboler är placerade på samma plats och kan nås på samma sätt underlättas utvecklingen (Burkhart och Porter 2006)
I de första PODD-böckerna (bok 12 och valfritt i bok 40) används pragmatiska inledningar på meningarna t.ex. ”Jag vill ha något”, ”Jag tycker om något”, ”Något är fel” osv. Det blir en sorts menypunkter som visar vad det är man vill uttrycka. På det sättet får man snabbare ett relevant ordförråd och behovet av tolkning minskar.
